Bland sjöräddare och krokodiler

Ikväll var vi med Helsingborgskanotisterna och gjorde studiebesök hos SSRS Råå. Det känns nyttigt och tryggt att träffa andra som finns i sundet och de som skulle vara där och hjälpa oss om vi någon gång skulle behöva assistans.

Kvällen började med en iscensatt nödsituation där Paula i en Prijon har fått problem där aktre luckan trillat av och kajakens bakre skott blivit vattenfyllt. Marie försökte bogsera den vattenfyllda kajaken en bit men förstod snart att hon inte skulle orka flytta den. Då använde de Paulas nya VHF för att anropa SSRS i Råå och be om hjälp. Och bara några minuter senare var Paulas kajak bärjad och Paula satt tryggt mellan 5 stora starka sjöräddare på räddningsbåt Ulla-Karin på väg in i den lugna hamnen igen.


Övningen var så realistisk att det stod några oroliga åskådare på kaj när Paula gick iland och frågade hur det gått till och det tog ett tag innan de förstod att det var en övning.



Efter kajakbärgningen var det så Maries tur att bli bärgad några gånger. Och till allas vår glädje klarade hon sig varje gång.

Efter alla räddningar fick de som ställt upp som badare en välförtjänt tur i hög fart med båten.

SSRS rädningsstation i Råå ligger väldigt fint i Råå Hamn. Ett ca 30-tal frivilliga sjöräddare och ett par hundar driver verksamheten och gör ett knappt 50-tal uppdrag årligen.

Det var mycket kul att få se stationen och deras verksamhet på lite närmre håll. Och jag ser fram emot fler övningar tillsammans med SSRS i Råå eller andra närbelägna stationer.

Många som är ute på sjön och ännu inte blivit medlemmar kanske borde fundera på vilken nytta SSRS gör och vilken bra försäkring det är att veta att det finns någon som går ut och hjälper i alla väder dygnet runt även på midsommarafton om olyckan skulle vara framme.

Plask och lek vid Härmanö

I helgen åkte jag och Paula från Helsingborgskanotisterna till Orust för att träffa 6 andra goa glada paddlare. Det blev lyxövernattning på Stocken camping. Efter mycket prat och god mat fick vi en god natts sömn inför den spännande lördagen och söndagen som väntade.



Vädergudarna gjorde vad dom kunde för att blidka oss genom att skicka tidernas högtryck mot oss. Dock gjorde det att vattnet försvann från Stockens kajakstrand. Kvar fanns 100m knädjup dy som vi fick forcera innan kajaken flöt. Nåja det finns ju dom som betalar mycket för lerinpackningar. Vi fick mjuka fötter helt gratis :)



Det blev inga långa sträckor paddlat denna helgen. Vi lade all vår tid på att snirkla, manövrera och trixa så mycket vi alla kunde. Det var kantningar, kontringar och alla möjliga och nästan omöjliga konstiga paddeldrag vi kunde komma på. Mycket kul och mycket lärorikt.



På eftermiddagen hoppades vi hitta lite gammal dyning utanför Härmanö huvud för att få testa lite räddningar och bogseringar i vågor. Men tyvärr hade dyningen nästan dött ut och havet kan nog mest liknas vid ett dåligt lagt golv som böljade ytterst lite. Mycket plask och lek blev det ändå.


Frammåt kvällen slog vi läger på Vallerö och tog ytterligare ett skönt bad. Denna gång utan torrdräkt. Åhh vad skönt. Det är sommar i både luft och vatten nu.

Som alltid mycket trevligt med mat, prat, prylgranskande och lite SM innan sovsäcken kallade.


Söndag fortsatte i samma stil med massor av lek och tips där vi alla lärde ut våra bästa tips för att bli lite stabilare, visa tydligare eller få lite mer effekt i dragen.

Väl tillbaks på Stocken fick vi veta att alla 6 klarat sig och nu får räkna sig som Hjälpisar enligt NIL.

Tack alla som var med för en jättekul och lärorik helg.

Det finns mer att läsa om både helgen och om Nil hos Ulf Johansson som var med denna helg för första gången i rollen examinator.

Nytäppetträff 2009

Helgen som gick var det Nytäppetträff igen. Det var 5:e året och minst lika trevligt om förut. Något färre deltagare men det kanske kan skyllas på vädergissarna som hade helt fel när dom sade att det skulle komma regn.

Det var soligt, fint och bara svaga vindar från fredagkvällen och resten av helgen. Det var superskönt att få ett par nätter i tältet igen. Men vi håller inte med Erik att morgondoppen var kvalmiga. Klart uppfriskande menar vi att det Blekingska vattnet fortfarande är.

Idun inviger nya sovsäcken

Idun var med och fick sina första tältnätter. Göran Åkesson ställde upp med motorbåt för att köra ut Idun och Malin till Ö. Bokö. Tack för den hjälpen! Ännu har vi ingen bebiskajak.

Malin på väg till en efterlängtad dag i kajaken.

Det var mycket länge sen Malin haft möjlighet att paddla så hon var jättesugen och så glad att få komma i kajaken att hon genast anmälde sig till en kurs i kajakmanövrering som NILs Mats Mellberg höll. Mycket kul och lärorikt.

Ö-liv

Under lördagen passade jag och Idun på att leva ö-liv. Fast Idun var mest trött av alla nya intryck och sov bort stora delar av dagen i tältet.

Lägerliv

Även kvällens lägerliv var som alltid jättetrevligt. På lördagen fick vi god mat i bästa restaurang-stil. Idun passade på att ta en tupplur till innan det var dags att krypa ner i sovsäcken för ännu en god natt i frisk luft.
Att skaffa barnvakt var inget svårt på Ö. Bokö. Här är det Pia som återigen fått Idun att sova. Det måste vara all den friska luften som tar hårt på orken när man ska börja vänja sig vid utetid och friluftsliv.

Det var en jätteskön helg och vi längtar redan ut igen för fler camingturer med hela familjen och kajakerna.

Mars paddling

Det har varit ganska klent med paddling i mars. Men vi har hunnit med en tripp till Stockholm för att fira lite födelsedagar. Och ett kallas hemma hos bror min för att fira ännu fler födelsedagar. Det är alltid gott och trevligt med lite kalas.

Paddlingen har blivit bara ett par småturer i sundet. En omgång i stark vind brytande vågor som resulterade i ett ofrivilligt dopp av huvudet för min del. Och ja det är kallt i vattnet.

En annan dag var det så soligt att det inte gick att motstå en tur. Direkt från jobbet till klubben och där fanns redan Malin och Idun som var ute på en promenad i det fina vädret.

Kapten på skutan.

Efter att Idun testat pappas kajak tyckte hon att SKIM borde tillverka även modellen Differ med liten sittbrunn.
Klart babord.

När båten var färdigtestad så kom jag iväg på en jätteskön tur till Sofiero och tillbaks.

Fler sådana dagar tack.

Februari 09 Hallands väderö

Det har inte blivit så mycket paddlat i februari i år. Och absolut inga övernattningar har det blivit detta året ännu. Visst skulle jag vilja ut och få lite mer frisk luft. Men det finns ju numera någon annan som lockar mig att hålla mig betydligt närmre hemmet för det mesta.

Världens sötaste lilla Idun är snart 10 veckor och har givetvis fångat pappas hjärta och intresse. Vi planerar att fortsätta paddla mycket. Men jag funderar lite på om vi inte behöver ytterligare en kajak i familjen snart. Kanske en rejäl K2 där Idun kan få sitta eller ligga och sova gott vaggad av våra paddeltag. Nåja det får åtminstonde vänta tills det blir varmt i vattnet. Men jag hoppas hon kommer att gilla att busa omkring på en öde ö om något år eller så.

Det har blivit en del paddling i februari. Några turer i sundet både för motions skull men också en del lek och bus tillsammans med Paula då vi trasslar med bogserlinor drivankare och annat pyssligt och kul.

I mitten av månaden sade dessutom vädergissarna att det skulle bli en jättefin helg. Det var alla hjärtan på lördagen och då hade dom rätt. Söndagen skulle fortsätta likadant så jag skickade ett mail till lite folk om att Hallands väderö vore kul. Inom ett par minuter var vi 8 pers som ville spana säl i solsken.


Nu höll dock inte verkligheten med vädergissarnas söndagsprognoser och vi möttes av en tjock dimma i Torekov. Men vana paddlare allihop och kompasser och GPSer fanns med. Minimalt med båttrafik den här årstiden fick oss att bestämma oss att vi tar kompasskurs dit ön ligger och så paddlar vi.


Så länge man kunde se Torekovs kyrka bakom sig kändes allt OK och det gick att hålla ganska rak kurs. Men när kyrkan försvann och Väderön fortfarande inte dykt upp framför förarna var det däremot svårt att hålla en rak kurs när man inte hade kompass på kajaken. Jag blev en klokhet visare. Paddla aldrig i dimma utan kompass. Det blev aldrig obehagligt eftersom jag hade de andra kajakerna med kompass och GPSer inom syn- och pratavstånd hela tiden. Men utan dem så kunde jag troligen hamnat i kattegatt någonstans.

Nåja efter lite kurshållningshjälp av mina kollegor så hittade vi ön och en hel del säl.

Det blev givetvis en skön fika på ön och sedan lättade dimman så man kunde ju se Torekov redan innan vi lämnade ön bakom oss för kurs mot bilarna via Vinga skär och den rostiga gamla båten/pråmen som ligger där och sakta äts upp av naturen.


Det blev en jättebra dag i jättegott sällskap.

Högtryck och lågtryck

Högtryck och lågtryck kan påverka vattnet ganska mycket. För en vecka sedan gick det att paddla runt vågbrytarna och vi hade en kul och busig förmiddag på vattnet.

En vecka senare när vi skulle starta var det extremt högtryck enligt meterologerna. Och då gick det att gå på botten i öresund ut till vågbrytarna på samma ställe som bilden ovan. ca 1 meters nivåskillnad tror jag från första till andra paddlingen.

Men givetvis fanns det gott om vastten så det blev en sköt tur till Sofiero och tillbaks. Med lite surf och lek på slutet.


Vi testade att bogsera lite på slutet. Det var bra träning i de små men brytande vågorna. Det kan väldigt lättt trassla till sig med en lång lina tillsammans med två kajaker lite sten och vågor.
Bra övning.

Plask och lek en grå dag

Av förklarliga skäl har det inte blivit så mycket paddlat denna jul och nyår. Men i fredags kunde jag inte hålla mig från kajaken. Det blev en lekstund i sundet tillsammans med Paula.

Vår lilla älsklings fortsatta framsteg kommer att presenteras på vår familje/husblogg Lejonkulan. Men så snart hon gör framsteg i kajak eller vattensporter så kommer det att synas här.

Det blåste ca 8m/s och var lite lagom busiga vågor. Vi lyckades fånga en och annan liten surf.

Vi testade en ny leksak. Ett drivankare ska tydligen vara bra för att hålla styr på kajaken, vid en räddning t.ex. Vi fick det dock inte att funka så det blir till att läsa på och kolla om vi gjorde nåt fel.

Vi fäste en lina med drivankare i fören på en kajak. Kastade drivankaret i vattnet och trodde att det skulle vända fören mot vågorna. Men icke. Ankaret stack iväg mot vågorna men så svagt att det inte lyckades sträcka linan helt. Därmed gav det ingen effekt på kajaken hellre.

Kanske någon här kan förklara hur ett drivankare ska funka?